Videoblogg del 2

Upptäckte att jag fortfarande inte lagt upp del två i videobloggsserien som jag och L gjorde på Phillip Island. Här kommer den iallafall. Har ni inte sett den första filmen tycker jag ni ska göra det genom att klicka HÄR. Och glöm inte att lämna en kommentar. Det blir mycket roligare då.

Idag är en bra dag

Njuter av den svenska sommaren... Neej, nu är det något fel här, den australiensiska vintern ska det ju vara. Förstår mig fortfarande inte på the Melbourne Weather.

Dagen idag har iallafall varit väldigt bra på många sätt och vis. Njuter så mycket jag kan av min vardag här nere och tar till vara på alla små glädjeämnen som kommer i min väg.

Följande låt har rullat på repris hela dagen och det tycker jag passar helt perfekt idag.

Midsommar down under - Eller borde jag säga midvinter?

Igår var det midsommarfirande mitt i den australiensiska vintern. Det blev både dans runt midsommarstången och blomsterkransmakande. En väldigt lyckad dag trots en dos av hemlängtan. Dagens höjdpunkt var att äta midsommar middag med mamma och pappa via skype. Jag köpte mig löksill på IKEA och lite ditt och datt på Coles och väl hemma snodde jag ihop en både god och festlig måltid. Sill, potatis och cremé fraishe med gräslök, och så äppelpaj med svensk marsan sås från svenska kyrkan till efterrätt. Det blev en riktigt härlig stund som väl rådde bot på min hemlängtan.

Guldstund

Igår råkade jag vara online på facebook samtidigt som en viss A. Glatt påhejad över chatten installerade hon skype och därefter tillbringade vi 4 timmar och bara umgicks. Helt underbart att allt kan vara så precis som vanligt. 4 timmars umgänge som om jag varit i Sverige och suttit där hemma hos henne i soffan.

Dessa 4 timmar gav mig ny energi och glädje och dagen idag är helt underbar so far. Det behövdes verkligen efter den lite jobbiga period som varit efter att många vänner åkt hem och den spänning som legat i luften i värdfamiljen.

Nedräkningen inför backpackingen har nu börjat på allvar. 50 dagar kvar nu!

Love Never Dies

Idag var det dags för födelsedagspresenten från familjen hemma i Sverige. Istället för att skicka något med post valde mina föräldrar och syskon att ge mig två biljetter till uppföljaren till Fantomen på Operan. Så idag bar jag mig, tillsammans med L, av till Regent Theatre och uppsättnignen av Andrew Lloyd Webber's Love Never Dies. Sjukt värt! Oj vad jag älskar musikalvärlden... Tack kära ni där hemma för en suverän present!

Mycket roligt som händer just nu

Idag hade jag en underbar dag. Behövde inte ta tjejen till skolan utan kunde krypa tillbaka ner i sängen efter att ha ordnat lunch och hjälp till med de vanliga morgonsysslorna. I sängen spenderades därefter större delen av vad som återstod av min dag. The girl who kicked the hornets nest har läst halvvägs igenom, trots att jag blir oerhört förvirrad av att läsa om säpo och allt annat svenskt på engelska. Kvällen spenderades med vänner på bio. Bridesmaids. Dagens bästa var Katherines oväntade gåva:


Imorgon händer det också grejer. Födelsedagspresenten från familjen där hemma går av stapeln. Love Never Dies, uppföljare till fantomen på operan. Njuter till fullo av livet den här helgen!

Bio ikväll...

Med tjejerna från City On A Hill. Ska bli sjukt nice! Bridesmaids. Och jag kan knappt vänta för imorgon blir det LOVE NEVER DIES!!!

Vill också passa på att skicka ett stort grattis till alla studenter och 9or som just gått ut! Njut av den svenska sommarvärmen där hemma :D

Dagens tänkvärda - Hittad via twitter

Don’t hold onto Problems

A teacher began his class by holding up a small packet of flour. He held it up for all this students to see and asked them, “How much do you think this flour weighs?”

‘70 gms!’…. ‘100 gms!’…… ‘150 gms’ …… the students answered.

“I will not know the exact weight unless I put it on the scales,” said the teacher, “but, my question is: What would happen if I held it up like this for a few minutes?”

“Nothing” the students answered.

“Alright then, what do you think would happen if I held it up like this for an hour?” the teacher asked.

“Your arm would begin to ache,” said one of the students.

“You’re right, now what would happen if I held it for a day?”

“Your arm could go numb, you might have severe muscle stress and have to go to hospital”, said another student; and all the students laughed.

“Very good. But during all this, did the weight of the flour change?” questioned the teacher. “No” the students said. “Then what caused the arm ache and muscle stress?”

The students were puzzled.

“Put the flour down!” said one of the students.

“Exactly!” said the teacher. “Life’s problems are something like this. Hold it for a few minutes in your head and they seem okay. Think of them for a long time and your head begins to ache. Hold it even longer and the problems begin to paralyze you. You will not be able to do anything.”

“It’s important to deal with the challenges and problems in your life to the best of your ability, but if something can not be solved by you it’s important to ‘let go’, trust God and ‘put the weight down’. That way, you won’t be stressed and you will wake up every day fresh and strong. Thus, better able to handle any issue, any challenge that comes your way!”

Harbor Town

Idag blev det oplanerad shoppingdag i det underbart billiga DFO-stället Harbor Town nere i Docklands. Kom hem med ett par $50 boots som funkar bra både till vardag och fest Precis vad jag var ute efter!

IKEA = Lekstuga för vuxna?

IKEA!! Denna svenska oas mitt i världen. När den oinvigde går genom IKEA ser han enbart en möbelaffär, med IKEA är så mycket mer.

Restaurangdelen med sina delikatobollar som i allt utom det rent fysiska kan transportera mig till Habo Missionskyrka. Det är fredagkväll och folket hänger på Java. Musiken, lukten, folket, sorlet. I tre minuter på IKEAs cafe i Richmond kan jag luras att tro att allt är precis som det brukar vara.

Utställningsdelen är nog ändå den bästa. 4 timmar kan förflyta precis som vanligt. I torsdags fick jag besök av A. Jag stod och strök medan hon vilade sig på sängen. Vi kom fram till att det regnade ute och bestämde oss för att värma oss med en kopp te. En hopblandning av våra koppar (Amanda hade mjölk och socker i sitt te, medan jag föredrar mitt som det är) ledde till att jag spillde te över halva golvet. Ner på knä och torka med den babyblå diskhandduken. Tillsist fick vi en stund av lugn och ro i den härliga soffan. Vi värmde våra händer på tekopparna och njöt av att för dessa fyra timmar känna oss alldeles som hemma.